Kostnads-nyttoanalys är ett verktyg som stöder beslutsfattande och med vars hjälp myndigheter kan bedöma nyttan av och kostnaderna för genomförandet. I analysen jämför myndigheten den kund- och myndighetsnytta som de aktuella tjänsterna ger med de möjligheter som tjänsten Tillstånd och tillsyn ger och jämför kostnaderna och fördelarna med ändringen. 

När det gäller fördelarna ska man i analysen beakta

• fördelarna för kunden (skötande av myndighetsärenden och situationsbilder via en lucka under hela processen, digital myndighetsstyrning av tjänsten)
• Fördelarna för myndigheten (bl.a. e-tjänster, gemensamma situationsbilder, kundkommunikation direkt via tjänsten, tjänstespecifika digitala funktioner, processernas transparens och utvecklingsmöjligheter)

I kostnadsbedömningen ska man använda en hanteringsmodell (bl.a. kostnaderna för tjänsten – för närvarande är tjänsten avgiftsfri för myndigheter och kunder) och de kostnader som en ändring av utvecklingen och administrationen av myndighetens egna e-tjänster eller system medför.

Det är bra att notera att en djupanalys kräver undersökning och att bedömningen baserar sig på antaganden. Alternativa versioner av analysen, dvs. scenarier, bör också göras. De kan utgöras av till exempel olika nyttomodeller och jämförelser av anslutningsalternativ.

Myndigheter bör använda sin egen kostnads-nyttoanalys, om en sådan finns.

När görs kostnads-nyttoanalysen?

En myndighet bör göra en kostnads-nyttoanalys under utredningen av införandet av tjänsten Tillstånd och tillsyn. Myndigheten kan återgå till analysen i den sista fasen av införandet, då de faktiska fördelarna och kostnaderna kan jämföras med de planerade. 

Vem upprättar kostnads-nyttoanalysen?

Den som upprättar kostnads-nyttoanalysen är en person som deltar i beslutsfattandet i myndighetens organisation och som även har tillgång till relevant bakgrundsinformation. Det kan till exempel vara en projektchef eller en representant för ledningen.